Spöken

Jag vaknade tidigt, ja, då menar jag tidigt för min del, vilket är vid 09.00, jag gick upp, satte på vattenkokaren för en kopp te och gjorde mig några smörgåsar. Satte mig tillrätta i min älskade säng och lyssnade på en P3 dokumentär om operation cobra tror jag det hette, om hur Rikspolisen blev indragen i ett utpressnings mål, hur utpressarna använde sig av högste man inom polisen, men som en rysare avbröts programmet innan jag fick veta VEM som låg bakom detta. Jag försökte igen, men programmet bröts vid olika ställen. Jag gav upp och satte mig för att skriva ner alla mina konstiga ideér om rättvisa, "min" rättvisa och de där oskrivna reglerna som råder socialt, de som jag alltid tycks missa och skapa lite problem för mig själv. Det kändes bra att ha det nerskrivet, först tänkte jag använda det här men ingen idée att brodera ut allt inom mig, kanske hur mitt innersta, innersta fungerar, inte för att jag tycks ha några begränsningar när det gäller att dela med mig.

Började plocka och sortera i alla de korgar som jag hade överallt, hittade massor med fina grejer som jag undrat vart de tagit vägen, men inte min älskade ipod, jag undrar vart du är?!

I bland kunde vi höra ett "wousch" "plonk" ljud, stora bitar av den snö som legat på taken gled av och landade i hög på marken, vi reagerade alla, det var ett sådant speciellt ljud.

Så, sådär efter lunch, flickorna hade fått sitt lördagsgodis bestående av burk tonfisk och jag höll på med min sista korg - då hördes ett "plonk" som om en tavla eller någon åkt in i garderoben. Jag trodde att Olivia och Azalea hade skojat runt och någon ramlat in i garderoben. Men det var tyst, inget spår av Olivia och Azalea satt i dörröppningen till sovrummet och tycktes lyssna intensivt.

Jag gick för att söka efter Olivia och hittade henne under sängen, det verkade som hon blivit skrämd, hon ryggade lite och hukade sig när hon smög in till storarummet. Jag satte mig på golvet och NÅGOT hade hänt, något hade skrämt dem, det verkade som de trodde att det som skrämde dem var kvar i lägenheten, de gick försiktigt runt och tittade.

Det tog en lång stund innan de lugnade ner sig, jag la mig tillrätta i soffan för en liten vilostund och fick sedan sällskap av Olivia och Azalea. Vi låg alla tre och andades ut.

Vad var det? Vad var det som hände - kan hända har vi ett spöke - nä - högst troligt är att det var snö från taket som rasa ner på min nätinklädda balkong - men vem vet!