Pia Vedbrandt - Olivia och Azaleas första matte

Jag hade försökt nå Pia i veckor, sökt henne via hennes hemsida som inte tycktes fungera, jag ringde, mailade och väntade på svar - men inget kom, tyckte det var konstigt eftersom vi vanligtvis brukar höras några gånger i månaden.

Pia ringer jag så snart någon av mina töser har ett ljud för sig som jag inte känner igen, om det är något jag undrar över eller bara för att prata en stund - hon var den som skulle ta hand om mina töser om något skulle hända mig.

Så i går, tittade jag ordentligt i den gästbok som är den ända som finns kvar av Pias sida och ser, fast jag inte vill förstå, att någonting måste hänt Pia, och att hon inte längre finns bland oss. Jag kontaktar en annan uppfödare som arbetat med Pia och som har Olivias syster, undrade om något hänt Pia, vart var hon?

Så fick jag det svar jag inte ville ha, Pia gick bort i stroke den 16 november, hon hade varit död i tre månader, under den tid jag sökt henne men trott att hon haft för mycket att göra med jobb och distanskurs.

Blev mycket ledsen, Pia försåg mig med det jag håller så kärt av, mitt sällskap Olivia och Azalea, jag brukade ringa och reta henne lite om Azalea, att hon var mer en apa än en katt med allt hoppande som hon har för sig och kunde jag få byta henne - bara skoj. Jag är så glad att Pia visste hur mycket jag älskar dessa katter och att de är väl omhändetagna, och kommer så alltid att vara.

Jag är så glad att jag upprepade gånger sa hur mycket dessa katt töser betyder och hur tacksam jag är för Pias hjälp och på att hon fanns där, att jag är tacksam för allt hon gör.

Tack Pia, för två underbara katter, för ditt tålamod och din styrka, för att du tolererade mina känsloyttringar utan anmärkningar eller kommentarer för att du lovade att finnas där för Olivia och Azalea om något skulle hända mig.

Ledsen att jag inte fick ge tillbaka av den hjälp du gav mig, ha det bra och krama om din kungliga skogskatt där uppe, killen som kom och hälsade på mig i dörren första gången vi träffades - det är så konstigt att du är borta, har svårt att acceptera det.