Tuff träning och rätt deprimerande om jag får säga det själv

Har suttit och tittat över de mål jag skall ha för denna utmaning, avfall, lite ironiskt och själv ömkande berättade jag för Lisa att det blir ganska lätt för mig, efter som jag inga pengar har, kan jag inget nytt köpa, inget nytt, inga inköp mindre avfall. Lisa tycker att jag borde lärt mig nu, detta är tredje månaden som det är illa.

Nu har vi bestämt att hon skall bli min coach, hon föreslog att hon skulle portionera ut pengar åt mig veckovis, vi har samma bank, samtidigt så MÅSTE jag lära mig, jag är vuxen, ekonomin är mitt ansvar, mitt ansvar att se till att jag klarar mig månaden genom.

Jag utsatte mig för en sådan stor skam i fredags, frågade min chef om jag kunde får låna 250 kr tills löningen, men hon sa, men all rätt, att "vi" inte kunde använda medlemmarnas pengar på det viset. Fy fan vad nedrigt det kändes, och jag kan faktiskt inte hålla på att låna pengar för jag kan inte betala tillbaka det, då står jag bara på samma ställe igen och så kan jag inte fortsätta.

Men det känns tungt att inte ha ett öre, när mjölken börjar tryta, huvudet gör ont och inga tabletter har jag, har mat, men saknar små saker, som frukost mat, mjölk, yoghurt, ja du vet. Så fy farao Marie nu får det fane me vara nog.

Så denna utmaning kommer rätt i tid, på mer sätt än att jag saknar pengar. För det handlar om att uppskatta värdet av det man har. Att jag har varma skor, bra kvalitetskor att sätta på fötterna, mössor att sätta på huvudet, glasögon för mina ögon och en dator att skriva på. Att inte handla, att inte gå i affärer, bästa sättet för mig är, har jag upptäckt att helt enkelt inte gå ut på lunchen.

Samt det underlättar om jag inte har en massa saker att bära när jag nu skall öka på prommenaderna.

Nu längtar jag efter så enkla saker som ärtor, majs, tomater, lök, haloumi ost, grönsaker, mums, ägg enkla saker, bättre saker än onödigheter.

Har skrivit ner mina mål och skickat det till projektledare Maria, har i dag vägt mina hushållssopor och matavfall, inte ens ett kilo. Har blivit duktigare på att ta hand om matavfall i de påsarna jag har för det. Det blir inte lika mycket matrester eftersom jag verkligen försöker använda allt jag har.

Projektet Leva Livet har inspirerat mig till mycket - just nu lider jag bara av lite sorge blues över att jag är så infernarlisgt dumt.

Har även erfarit min första lördag av att vara totalt uttråkad - ny erfarenhet.