När jag var tonåring fanns det ett radioprogram som hette ”Eldorado”, det gick sent på kvällen, men kommer inte ihåg vilken dag i veckan det var, tror att det måste varit under helgen eftersom det gick så sent.
Jag brukade sitta vid mitt skrivbord som var vid fönstret, med min dagbok och ta in vart ord han sa, om jag bara kom i håg vad programledaren hette, det gick i alla fall på P3. Att skriva har varit väldigt viktigt för mig, jag måste ha ett block med mig så jag kan skriva upp något som ”kommit till mig” under dagen, att vara utan penna och papper är som att ha svårt att andas.
Har skrivit ner mina inre dialoger, för att reda ut vad som pågår i mitt huvud, i bland kommer det ur väldigt kloka saker, det finns tillfällen som det jag skrivit haft stor effekt på mig. Det är i bland som om någon annan hade skrivit det TILL mig.
Som ämnet att jag inte kommer att få några egna barn. Det ämnet är återkommande, att få äran att ta hand om ett barn, mitt barn skulle vara underbart. Inte trodde jag för 10 år sedan att jag inte skulle få några barn. Så jag tar varje tillfälle som kommer min väg att hålla, krama, lukta och gosa med bebisar. Men den sista uppmuntran jag försöker ge mig själv är att jag bidrar till miljön. Genom att inte få barn så bidrar jag faktiskt, även fast det bidraget kommer med en viss bitterhet.
Älskar barn, deras underbara nyfikenhet och öppenhet, något som jag delar med dem. Att få höra deras resonemang av olika ämnen och hur de ser på sin värld är underbart. Jag kan erkänna att det finns dagar då jag sitter på spårvagnen och barn skriker i sina vagnar, ja, då tycker jag det är ganska gott att ha ett tyst hem att komma till. Men att ha ett barn skulle betytt mycket, men livet är som livet är!
För det var det jag gjorde under min lyssning till Eldorado, skrev om hur jag önskade mitt liv, nu blev det inte som jag hade tänkt det, men blir det någonsin så. Det intressanta är att livet gör som det gör, och det är för mig att hänga med och justera, det är det som är meningen med livet - tycker jag.
Jag saknar Eldorado, jag skriver fortfarande i mina dagböcker och resonerar med mig själv för att komma över åsen, genom dimman och ut i klarare väder - men GUD jag önskade barn.
Mycket intressant. Jag vet inte hur du skulle kunna "få" ett eget barn.
SvaraRaderaSjälv lever jag mitt i ett annat sammanhang. Förhållandevis sent i livet har jag lyckats få två underbara barn och jag är mycket tacksam över detta.
Däremot mår vi inte så bra just nu för vi har för mycket att göra din kusin och jag så vi känner en stor stress över att vi inte hinner vara de goda föräldrar vi skulle vilja vara till dessa underbara små. Vi letar verkligen efter en lösning men det är jättesvårt att hitta någon som skulle kunna komma hit ibland och vara lite extramamma, läsa och leka lite så att vi hinner med vardagen; tvätt disk handling, matlagning etc.
Välkommen när du vill, hur du vill, gärna och välkommen, som en syster, kusin, vän, medmänniska. Det skulle betyda mycket för oss.
Kram, Kari