Tugga

Inte visste jag att det var så svårt att låta det ta 20 min att äta min mat. Jag kan berätta att maten hinner bli kall innan jag är färdig. Jag tuggar, tuggar och tuggar för att inte svälja för stora bitar, stora bitar som min mage inte tycker om.

Jag satt och tittade på klockan, det skall ta 20 min, varje tugga smakar inte längre lika gott som i början - smaksätt din mat ordentligt - sa dietisten i dag när jag ringde och berättade att jag mår illa bara jag ser mat. Efter en stund kom vi fram till att det var nog så att jag äcklades av mat som jag varit tvungen att äta under de fyra sista veckorna. Jag äcklas av potatismos, fiskgratäng, yoghurt, och spenat och lax - jag HATAR lax!!

Klockan tycks ticka fram sakta, ingen brådska, jag tuggar, sväljer och låter gaffeln vila en stund, in med den andra tuggan, tugga efter sekund visaren, tick, tock.

När jag ätit färdig är jag fyra minuter för tidig, men så är det, jag prickade i alla fall in lunchen rätt, den tog exakt 20 min - jag avslutade lunchen med ett stort leende.

Illamåendet är arbetsamt för jag måste laga mat som gör att jag kommer över illamående gränsen, och det är att hålla maten så ”ren” som möjligt, undvika krämiga såser och hålla det rent, Sweet Chili Sauce är min bästa vän sedan tidigare och hjälper med illamående - om jag har det på maten kan jag NÄSTAN äta vad som helst.

Maten är viktig i mitt liv - men det är inte mitt allt, ätandet är inte på det vis som det var innan operationen, det visar sig när jag ser hur mycket tid det finns - när jag inte är så upptagen av att stoppa något i min mun, fylla magen över bristningsgränsen.

Nu är jag nöjd med de 2 dl jag äter, även om det kan kännas lite mycket i bland, jag äter tills magen säger i från, eller när det känns som magen säger till, men inte över 2 dl.

Håller fortfarande på att lära mig att dricka, en klunk - vänta - en till klunk - vänta, har haft lite spänningar i magen som har varit jobbig, det är i samband med att jag dricker, men dietisten sa att även det är normalt eftersom kroppen och allt det som ändrats om inom mig behöver tid att vänja sig.

När jag inte är hemma, utan ute och rör på mig, missar jag ofta ett mellanmål eller lunchen, behöver planera det lite bättre, ta med mig en frukt eller något liknande, har inga bra idéer just nu.

Mycket att lära, planering på en annan nivå, men livet handlar ju, anser jag, om lärande!