Tänkande

Det har blivit uppenbart för mig att jag tidigare spenderat mycket tid på att äta, snacks, dricka, nu när jag inte kan göra det är det ett tomrum som uppkommit. Låter säkerligen som "nothing much" men vad skall jag göra med den överblivna tiden.

Jag målar, virkar, broderar, löser korsord, går,går, går.

Under mina vandringar flyter mina tankar ut och så plötsligt pangar det till - även om jag blir smal kommer ingen man att önska ha med mig att göra för jag är djupt skuldsatt så pass att Kronofogden drar från min lön - ett självdestruktivt mönster i linje med maten.

Det finns inte mycket jag kan göra åt min ekonomiska situation, jag vill göra rätt för mig, städa till den oredan jag skapat, den otroliga kraft jag hade när det gäller att sabbotera mitt liv - jag har lyckats rätt bra - men nu slår jag tillbaka - för sanningen är att jag vill leva, jag vill ge mig själv en ärlig chans att få ett liv jag tycker om och lära mig nya saker om mig själv och mina förmågor som jag hoppas skall komma fram under all denna fetma jag bär. Jag gör det jag kan - vilket är mycket, mycket mer än vad jag gjorde tidigare.

Så jag kom överens om att jag får ta det när och om det kommer, det är inte så att killar ramlar vid mina fötter och jag inbillar mig inte att de kommer att göra det senare heller. Det jag gör nu, denna resan handlar om att ta hand om mig själv och värna om min hälsa.

Så när vågen visade 98 kg i morse var jag mycket glad, att vara under 100 kg är ett år sedan om inte mer. Men jag litar inte riktigt på att jag kommer att gå ner, jag litar inte på vågen, jag litar inte på att det äntligen efter sex år skall fungera.

Jag försöker att inte tänka på det, men var gång jag skall äta, inser jag att det som jag nu har problem att få i mig - var inte ens en förrätt för mig tidigare, jag äter mina måltider från en assiett, men det känns som en vanlig tallrik - jag glömmer, blir rädd att jag äter för mycket och slutar med att jag äter för lite - om alls, vilket gör det jobbigare att promenera.

På onsdag kan jag sluta med mos och äta vanlig mat och tugga massor av gånger - om jag vågar!

98 KG inte illa!