Gud och Kackerlackor

Idag läste jag ”tron är garantin för allt det goda som Gud har förberett för och lovat sina barn”.

Hm, människans ord, det som de säger att Gud menar - men vem vet det? Jag är av tron att ”Gud” bor i var och en av oss, vi är i en liten atom Gud. För det är bara att se sig ut i världen och närområdet så syns människan tolkning av vad ”Gud” säger, menar, avser och allt det andra.

Jag såg ett program på Kunskaps kanalen om två djupt troende män, i var sin religon, en Muslim, en Kristen, den ena från Irland den andra från USA. Det var ett mycket intressant program och förvånande också. För han som var kristen var den som var i mot att träffa han som var muslim för att föra ett samtal, men när de sedan väl hade ett samtal kom han som var kristen där i från med ett öppet hjärta.

Men han som var muslim satte hälarna ännu längre ner i marken.

Ironiskt är att han som var muslim gick över till den tron under tiden han satt i ett fängelse i Saudi Arabien. Uppvuxen som katolsk Irländare - nu djupt troende muslim. Han var mycket starkt i mot hur livet levdes i England, där han bodde, han ville flytta sin fru och son till ett muslimskt land.

Men det visade sig att de inte fanns någon plats för honom i Beirut, då åkte han till Pakistan, där kom han på kant med andra troende under tiden han satt och vänta på att få klippa håret. Så pass att en kund i affären ringde polisen och de blev utjagade från butiken. Då ansåg han att hos Tallibanerna skulle han vara välkommen med de idéer, den övertygelsen han hade.

Så han köpte lite vapen, åkte bil upp till bergen, fick lektioner i hur man skjuter med gevär, eller vad det nu var - stort var det i alla fall. Men Tallibanerna ville inte veta om honom. Hans ansökan om uppehålls tillstånd nekades.

Så till slut hamnade han tillbaka på Irland.

”Caught between heaven and earth” som ett kinesiskt ordspråk lyder. Eller ”between a rock and a hard place.”

Så jag tror, men jag benämner det som ”Gud” för att underlätta och korta vad det är jag menar, jag har någon slags övertygelse att Gud inte menade att vi skulle behöva göra ”tro” så komplicerat. Inte behövde vi bygga hus i hans namn, tjocka böcker i hans namn, skapa en massa regler i hans namn. Tror han menar att vi skall göra så gott vi kan med livet vi har, utifrån de förutsättningarna vi föds med, och se vart hän det slutar - är inte det meningen med livet? Under tiden skadar det inte att vara snäll mot våra medresenärer och lite förstående när rädslan greppar tag och underliga saker händer.

Men det är klart, så finns det de där rötäggen, men var art måste ju ha sina, till exempel insekternas kackerlackor! Huuuaaa. Kommer fortfarande i håg hur de låter när man trampar på dem blä! - Jag vet dåligt krama, jag känner det i hela kroppen, men det var antingen ett hus övertaget av kackerlackor eller en snabb, gift fri, död för the suckers!