lördag 29 januari 2011

Yoghurt Hjärta och Lördagsfilm

Avslutade arbetsdagen med att gå runt i några affärer med Lisa för att till sist hamna på en Tapas restaurang med ett var sitt glas vin, jag halverade mitt och fyllde på med Sprite, jag hade läst att efter en Gastik Bypass kunde man reagera snabbt på alkohol och jag skulle ju ta mig hem också - så jag var vaksam.

Det var en härlig avslutning på dagen måste jag säga, hemresan gjordes med ett leende på läpparna. Bestämde mig för att hyra en film och gick så in i vår tobaks affär, hittade en film och medans jag stod och väntade på min tur, studerande jag killen som var framför mig i kön.


Han hade vackra klassiska svalor på baksidan av hans händer och jag kunde inte annat är att säga till honom att jag tyckte de var vackra, då visade han mig den andra på den andra handen och sedan dödskallen som han hade i handflatan.

Jag kunde inget annat än att falla pladask för denna man, boende här i mitt område, kanske får jag se honom igen i affären eller vid spårvagnshållplatsen.

Filmen jag hyrde var Fransk den heter: I Gryningens Timmar - min kära Jean Reno var med, den är oerhört vackert gjord, fast ämnet är, åter igen, en påminnelse om mänsklig grymhet. Den handlat om andra världskriget och hur ett bostads område med judar töms för att bli instängda i en sport arena och sedan transporterade till koncentrationsläger. Baserad på en verklig händelse.

Det sägs att historien skall lära oss så vi kan agera annorlunda i framtiden, men jag undrar om inte människans minne är kort och om vi inte är dömda att repetera dessa hemska handlingar i olika utklädnader om och om igen. Det känns i bland som om vi tror att vi ALDRIG skulle upprepa de handlingar som tog plats under andra världskriget, men jag lever inte under några sådana illusioner, allt jag hoppas på är att göra bättre i från mig, agera som jag känner är moraliskt rätt och erkänna när en rädsla klär ut sig till en fördömande attityd.

För under hemresan i går, efter ett glas vin med Lisa, tänkte jag ”hur skönt det är att delta i livet” och så vill jag fortsätta på bästa möjliga sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar