Allt syns när solen skiner, mina fönster i vardagsrummet är som långsidan på ett växthus, det blir väldigt varmt därinne och allt blir tydligt, synligt och jag skäms. Var för är jag så dålig på att städa och hålla ordning här hemma, jag älskar mitt hem, jag har så mycket fina saker - men det känns på något sätt som en omöjlig uppgift, med allt damm som kommer in via ventilerna, allt katthår och kattsand - varför kommer all kattsand förr eller senare ut i resterande rum? Varför kan det inte hålla sig i lådan? Det är de där söta tofsarna under tösernas tassar - men jag kan inte få mig själv att klippa dem.
Nu när jag är så matt och förkyld blir det en fixering, att stirra på mina fina parkettgolv och se eländet, jag förundras över min oförmåga att sköta om mig och min omgivning, mitt hem. Men, inget som är livsavgörande, så bättre att jag gör så gott jag kan och accepterar att jag varken vill eller kan få det sterilt rent - gillar inte det där kliniskt rena mer än en minut eller så. Bättre lite smuts här och där och ett riktigt hem - än ett kliniskt rent hem där man knappt vågar röra sig.
Men jag skall allt ge mig på lite städning när som, just nu tar jag lite grann där jag ser, sedan får det bli lite mer armbågs puts.
Förkylningen har nu flyttat sig till nästippen, känner mig väldigt matt skall jag säga och har inte ork eller känsla för något egentligen. Kan inte ligga och läsa för det är svårt att fokusera. Men det positiva är att inga av mina normala destruktiva tankar får plats, så det är lugnt i min själ i dag och det är ett vardags under!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar