Om det fanns en gren i själv destruktivt beteende i OS så skulle jag ta guld, ja, jag skulle nog inte ha kvar guldet länge, endast så länge som det tar mig att gå till närmsta Pantbank för att belåna det, med övertygelsen att jag skall hämta ut det, men aldrig gör. Sedan skulle jag använda dem pengarna till ”luft varor” som, mat, kläder, dyr väska.

Maten äter jag upp allt på en gång för att få bot på ångesten som uppkom när jag pantsatte guldet, sedan skulle jag få ångest för att jag åt all den maten och annat skräp att jag skulle köpa den där exklusiva Mullberryväskan för 4200 kr samtidigt som jag har räkningar som åker obetalda till inkasso. För att stilla ångesten över inköp av denna dyrgrip till väska äter jag mer, som gör att jag köper kläder som jag inte kommer i, då äter jag för det osv.

Men det var inget OS guld som jag pantsatte, utan jag tog enkla lån, efter enkla lån efter enkla lån och re:member card x 2, krediter och några till lån för att ”rädda” ekonomin för att sedan göra om samma visa igen.

Så kommer den dag man fruktar, när ingen bank längre lånar ut pengar, när inga nya krediter ges, när kreditkorten är maxade och alla varor köpta av lånade pengar är sålda på Tradera. När man når bottens botten. Ca 650 000 kr i skulder, 25 % sjukskriven, kund hos Kronofogden så de drar från min lön, vikt över 110 kg, två katter, lever mest i min lägenhet.

Jag anar att jag är Göteborgs mest allena, glamorösa shoppoholic foodoholic painkilleroholic jag är helt enkelt Göteborgs ledsammaste varelse - så måste det vara! Sa jag det att jag även har två katter, om jag hade en tredje hade det varit ”galna-tanten-som-luktar-kattpiss” varning för min del, gillar att leva så där snudd på liksom, nästan, nästan en galenpanna liksom!

Så ”vad göra strategi” nr ett är att erkänna jäkla misslyckade liv jag lever till så många i min omgivning som möjligt, ok, det kanske inte var nödvändigt att delge mitt sorgliga liv till främmande man som satt bredvid mig på spårvagnen i kväll - men ”fånga dagen” och rikare liv + att ett av mina mål för 2011 är att kanske prova på ett förhållande igen, ja, efter 10 år som singel!

Men kanske var det inte helt rätt tillfälle att antasta denna man med kvittrande prat om surdegsbröd, hållbart leverne, Kronofogdeskuld och hand-på-låren mellan hållplatserna Grönsaks Torget och Haga kyrkan - kanske skulle jag ha en övningskörnings skylt på mig?

Men, efter att ha kört ALLT i botten kan jag börja om från grunden och kanske ställa till med ett fasligt trevligt liv. Jag är med i projektet ”Leva Livet” som har gett mig möjligheter att träna min ”sociala förmåga” samt att leva efter mina resurser, från där jag befinner mig, mer hållbart. För min ekonomi, för min kost, för min el - räkning men mest för mitt liv.

För jag hoppar av alla ”måste ha, och måste göra etc” och tänker leva utifrån mig. Känner mig själv inte helt - förutom att jag är ondast i hela världen och även ansvarig för alla fel etc, så om något gick fel för dig i morse hade nog jag handen där i!

Har gjort en Gastrick Bypass (som alla tycks ha gjort nu för tiden), arbetar med att städa till ekonomin, försöker hitta saker att engagera mig i utanför jobbet, försöka träffa nya kompisar - även fast det inte alltid är lätt när man är 40 och inte längre riktigt kan fråga om vi skall leka - hm, kanske skall jag pröva?!

När man sitter så här, nere i den sulfur stinkande gägg hålet och tittar upp, så kan man pröva allt, det är lika bra. Så när jag tänker efter så är jag hellre den där konstiga typen som sitter och pratar med min medresenär på spårvagnen och pratar om ovanliga saker som känslor och livet, öppnar upp min smutsiga buk och tillåter alla som vill att gotta sig och torka av sin egna smuts. För vem vet, kanske vill någon stanna ett slag en vacker dag?!

Huvudsaken för mig är att jag utvecklas och lär, utmanar och lever - det är det underbara, att leva med de resurser jag har, i stället för att slava för resurser som jag inte behöver.

Fast det är klart, det skulle vara roligt att vara etta i en gren på OS, få guldmedalj och ärosång på Arlanda för att vara världs bäst på själv destruktivt beteende.

Tror jag skall börja ett ”Upprop för ett Hållbart leverne”

Hälsningar

Marie