Ja, nu tycks förkylningen satt sig ovan och under mina ögon men så även nacken, finurlig förkylning och en förkylning som tycks gilla omväxling, ja, varför stanna på ett ställe i kroppen när man kan vandra runt?
Hade en intressant dialog med min terapeut i morse, och även fast jag vet att mycket sker endast i mitt huvud, är det en annan sak att lägga fram det och få det tillbaka. Jag lägger i så mycket mening och betydelse i saker som inte skett, jag tolkar om allt och det tar sig an en helt ny mening - inte till det bättre. Jag bygger upp och får för mig att det är perfekt att jag inte kan ta hand om mänskligheten som vi alla har.
Ingen är perfekt, för mig är det underligt, för jag har alltid trott, eller så länge jag minns, att alla andra är perfekta och det är endast jag som är bedrövlig - alltid. Fast vi tillhör alla mänskligheten och med den kommer misstag, fel, och mycket annat. Men mänskligheten kommer även en massa skönhet och nyfikenhet.
Som sista dag innan löning har det känts marigt, men jämfört med så mycket annat så har jag det super bra. Jag är inte fattig, utan snarare endast förutan, förutan saker jag åtrår men inte behöver.
Största lyxen för mig, i dag, vore att fylla hela mitt kök fullt av mat, bara packa in så mycket som möjligt.
Med tacksamheten till förkylningen kommer det att sakta ner mig för den första veckan efter lön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar