I dag har jag bestämt mig för att jag skall ha superkoll på vad jag äter, jag tänker inte må illa idag. I går lyckades jag med bedriften att må illa efter var gång jag ätit. Det är fortfarande en utmaning att äta långsamt, att tänka på vad för mat jag gör ordning.
Operationen har förändrat mitt liv och även om det är jobbig i mellan åt, är jag så tacksam för den hjälp som jag har fått. Mycket av det som får mig att må dåligt är på grund av mina handlingar, så det är upp till mig att tänka efter och göra förändringar till min förhållning till mat och hur jag äter den.
Det är alltid lika underbart, underbart att helt plötsligt passa i kläder som jag inte har kunnat ha på flera år, tre eller fyra år. Favoriter som legat undan packade i hopp om att jag en dag skall kunna använda dem igen, men inte riktigt trott att den dagen skulle komma. Var gång jag provar en skjorta som legat undan packad och den passar sprider sig ett brett leende på mina läppar och glädjen känns ända ner i magen.
Jag vill skrika av glädje och vill visa alla, visa alla det under som skett! Jag är så tacksam att jag sparade alla dessa kläder.
Illamåendet kommer från att jag ätit för fort, druckit för fort, inte väntat 15 min efter måltid tills jag dricker, det är svårt att äta långsamt när jag äter med andra, jag liksom hänger på deras fart utan att tänka på vad jag gör. Nu får jag ta tag i det, eftersom illamåendet är arbetsamt och orsakar olust inför ätandet.
I går kastade jag massor av mat igen, tänker på mina miljömål och ”huar” inför slöseriet med mat. Tanken är alltid att jag skall äta upp det, men ofta blir mat kvar tills jag inte vet när jag öppnade ett packet eller när jag lagade maten. Tror att jag skall skriva tillagnings datum på lådorna - för att undvika att jag kastar mat i onödan.
Har tittat lite på vad jag kan göra med maten, med allt som har med mat att göra för att justera mitt slöseri och med mitt illamående - men det är verkligen en utmaning, en utmaningen jag tänker anta med gusto!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar