måndag 18 juli 2011

Jag lämnade städ - tjejerna hemma med lätta steg, ”äntligen, äntligen blir det bra, jag fick peka och visa.” Nu hade jag med mitt finger pekat på listerna, skåpen, krydd - hyllan, väggarna, tro mig, denna gång var jag noga. Lämnade en nyckel med dem och bad dem hålla ett öga på katterna när de gick.

Mitt städ epos, det är vad jag kallar det och jag är fortfarande äcklad av mitt kök, så är det, och även fast jag hade förhoppningen att professionella städare skulle kunna ”bota” detta äckel ger jag nu upp, kastar uppgivet mina armar i luften och suckar. Jag vet att det finns många med mer pressande problem, men i min lilla värld är köket i fokus.

Så nu kommer jag att sätta en spy hink bredvid mig, ta fram massor av trasor och svampar och vassa saker att skrapa med och ta mig an mitt aber, min utmaning, den äckligaste uppgiften jag haft på länge. Ser inte fram mot att skrapa bort det där centimeters djupa matavlagringen mellan kyl och köksskåp.

Men samtidigt skickade jag ett meddelande till min bovärd och förklarade min känsla och bad på mina bara knän att få hämta ut färg och penslar etc och sedan måla om köket, dölja de där äckliga, äckliga väggarna. För att det skall kännas bra behöver jag göra i ordning köket, för min skull.

Sanningen är att hela lägenheten skall få sig en ordentlig genomgång, för snart är alla lådor uppackade och jag kan ta tag i små sakerna, sortera, städa och börja trivas här hemma - äckel köket skall bort!

Jag kan ringa och få den städgarantin så de kommer och gör om städningen, men vet ni, jag orkar inte det, nu har jag provat två gånger, och det kan vara så att endast mina ögon ser smutsen jag hatar och äcklar mig.

1 kommentar:

  1. Skall jag komma över imorgon och hjälpa dig?! Lovar, på heder och samvete att jag gärna gör det!

    SvaraRadera