Det har varit en lång period av svårigheter att skapa, att få min fantasi att fungera igen att ha möjligheten att få min hjärna att acceptera det gränslösa igen. Efter möte med specialist läkare har jag fått höjd dos på min anti-depressiva medicin. Det kunde få mig att må sämre innan jag mådde bättre men eftersom jag inte haft några bi-verkningar från den tidigare så tänkte jag inte att jag skulle råka ut för något denna gång.
Men oj,oj jag har inte känt mig på det viset på en evighet, det var inget hopp i mig över huvudtaget, allt kändes hopplöst och totalt värdelöst, ingen mening med något. Livet i sig var värdelöst och mer omotiverad att göra något åt min situation har jag aldrig varit.
Är fortfarande ”ömtålig” och jag håller ett vaksamt öga på mig själv. Men tiden vid havet gjorde gott, den djupa, trygga tystnaden var förförisk och ordentlig mat var ljuvlig. Sedan stimuleras jag av debatt, livliga diskussioner och för en gångs skull hamnade jag vid ett bord med likasinnade.
Klart, jag blev ”tillrättavisad” men jag kände en större frihet, det var lite svårare att komma ”åt mig”.
Det var skönt att komma hem, skönt att vara här hemma idag, bara vandrat runt och plockat och filosoferat, vilat och bara levat. Efter en intensiv period av att vara bland en massa människor behöver jag tystnad och ensamhet.
Nästa vecka, nästa helg är det ”Värdens röj” jag skall gå ner till ”farligt avfallsbilen” och lämna av min mikrovågsugn. Se om det finns något fint som någon annan vill ge bort, eller rättare sagt önskar kasta bort.
Håller på att skapa lite saker som jag kan sälja under Loppisen som skall bli den 29 maj om jag minns rätt. Men just nu arbetar jag med mig själv, att få mig på fötter och se till att få mig att må bättre, bli starkare och föra mig själv fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar