Olivia älskar att ligga och ”sola” sig i lampskenet, du finner henne ofta på bokhyllan vänd mot lampan och liksom liggandes där och bara myser. Vart hän hon kommer, är under lampan favorit platsen. Hennes huvud dras till skenet från lampan, med halv slutna ögon, och skulle jag ha mage att störa henne vänder hon sakta på huvudet och tittar på mig med en blick som säger mer än ord.
Så det är bara att sakta vända om och hitta på något annat.
Härom veckan tillät Olivia mig att klippa hennes klor på baktassarna, hon tycker inte att det är en trevlig sak det där med klo klippning, men jag har märkt att om jag pratar med henne, ger henne massor med pussar så tillåter hon mig, bara om det går undan.
Olivia är ingen som man kan tvinga göra något, utan hon ger mig tillåtelse, hon måste godkänna det. Så jag, liksom andra (hoppas jag) pratar lugnt med min Buddah och frågar om det går bra att jag håller i hennes tass, lägger mig nära henne etc. Hon svarar, så där underbart mjauande som jag liksom vet betyder något. För det tycks som hon liksom tänker efter.
Jag och Olivia har många samtal på tu man hand, under tiden monstret sover. Vi får inte göra för mycket väsen av oss för då kommer monstret springandes. Du kan finna oss i badrummet där samtalet blir bikt likt, för jag sitter på en sida av duschdraperiet och Olivia aka Buddah på andra sidan, mjauande på sitt underbara sätt. I badrummet brukar vi alltid bli påkommna av monstret - monstret gör som monstret gör mest, sätter sig mitt i smeten och tar liksom över samtalet med sin höga, uppmärksamhets krävande röst.
Ja, det finns ju liknande i människovärlden, och dem är det inte lika lätt att kalla monster, till deras ansikte menar jag, mitt monster tycks inte ta illa vid sig, för hon brukar få sin ysterhet vid namnet monstrets yppande.
Nu när den där vadden är bort mellan öronen har jag uppmärksammat hur saker ser ut runt mig, jag älskar människor och finner oss otroligt fascinerande. Har märkt att det finns många som manipulerar konversationerna, jag är en av dem, om jag ivrigt vill dela med mig av något. Men jag har blivit bättre på att vila i lyssnandet, på det viset hör jag bättre och får lära mig mycket.
Monstret hon har inte den bästa uppmärksamhets talangen, det är alltid något energi givande som snurrar runt i hennes underbara huvud. Säger jag ”var är bollen” i en högre, uppmanade ton, blir hon som tokig, springer runt och letar efter dem. Kan hon inte hitta dem ligger de allihop under soffan - som monstret använder som mål i sina boll lekar. Bara det att förtjusningen tycks ligga i att dels har hon svårt att nå dem, så hon ligger där och ålar sig på parketten och försöker manövrera tassen längre och längre in - utan framgång. Dels älskar hon när jag med hjälp av kvastskaftet lägger mig på parketten och fiskar ut bollarna.
Sedan nästa kväll då är det samma visa igen, då har monstret gjort sina mål, ålat och ålat utan framgång och ligger nu med sina uppmanade blå och tittar på mig bedjande (min tolkning).
Olivia föredrar mer sofistikerade lekar som till exempel med foliebollar, eller tråd/snöre, eller med mina skosnören, helst skall jag vandra runt med skosnörena lösa och Olivia attackerandes dem längst vägen. Men vi har fått dra ner på den leken då det vid ett tillfälle uppmärksammades att det fanns en viss risk involverad. Risken för min hälsa, för vid ett tillfälle när Olivia lyckades fånga ”mig” föll jag raklång ner i golvet, jag var på väg att ta ett steg och fastnade i Olivias grepp. Olivia rusade i väg och jag försökte inte svära för mycket då min armbåge kändes som den nu satt i halsen istället.
Men som sagt Olivia och jag är mer av den filosofiska naturen, långa samtal om existentiella saker, universum, livet efter detta, hur skall vi bryta mitt självdestruktiva beteende och lära mig att hålla i pengarna. Ja, det är ett aber, en återkommande diskussion när det är dags för inköp av kattfoder, Olivia och jag har kommit fram till att jag/vi spar över 400 kr om vi köper en foderpåse på 10 kg, kostar 600 kr cirka, och en 4 kg runt 319 kr, ja, vi kanske sparar mer. Vi är eniga om att det är drygare.
Men mest är det livet som det pratas om och en bättre lyssnare än Olivia får man leta efter, och ja, jag för försöka klura ut vad hennes mjau betyder, men givetvis väljer jag en tolkning som passar mig bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar